Matminnen från Heidelberg

Heidelberg i början av veckan. En snabb visit i tjänsten. Men lite mat hinner vi stoppa i oss.
Ankomstkvällen besöker vi Gamla stan, och Kulturbrauerei, där vi blir rekommenderade mat från regionen – maffiga stora köttportioner med tillbehör som hemgjord pasta, rotkraut och sauerkraut. Vi formligen vräker i oss.
Personalen lyckas även sälja in en portion Apfelstrudel till dessert – som vi dock delar på, tur nog! För därefter, när magen står i fyra hörn, känner jag ett lätt illamående…

Dagen efter, på det stora förlaget, bjuds vi på buffé med plockmat. Smaskiga små snittar, friska fruktspett, delikata dessertbitar. Vore ju synd att låta allt gott förfaras...

På Frankfurts flygplats funderar jag på om jag ska köpa med mig något drickbart hem. Jag nöjer mig dock med att gå runt och titta på utbudet. Jag skulle gott kunna köpa en flaska för utseendet skull – inte för det som finns i!

En vacker konjaksflaska – inom lås och bom!
Tyskar och mat... oj, jag blev mätt av att bara läsa.
Jag väntar med spänning på rapporter kring hur/om det egentligen luktar olika i Tyskland. :-)
Ich hab mein Herz in Heidelberg verloren
in einer lauen Sommernacht
Ich war verliebt bis über beide Ohren
und wie ein Märchen hat ihr Mund gelacht...
Kan du den sången? Den lärde jag mig -68 när jag var på språkkurs i Neckargemünd, en förort till H.
Ich hab mein Herz in Heidelberg verloren
in einer lauen Sommernacht
Ich war verliebt bis über beide Ohren
und wie ein Märchen hat ihr Mund gelacht...
Kan du den sången? Den lärde jag mig -68 när jag var på språkkurs i Neckargemünd, en förort till H.
Jag skrev en lång kommentar med en kärlekssång till Heidelberg - och så försvann den...
MEN OJ!!! Det gjorde den inte alls, ser jag nu. JÖsses!!! Skärmen blev bara vit så jag tryckte på "uppdater" och det gjorde den. Du får gärna radera tjatet...
Bloggblad: Här raderas ingenting ;)Jag råkade, som nybörjarbloggläsare skriva 6 identiska inlägg till Fröken Nilssons blogg, du vet hon som har teatrat i Vimmerby i sommar. Jo, jag känner igen sången, och jag är ÖVERTYGAD om att min mor kan den mycket väl. Har ett minne av att jag hört henne nynna på den när jag var hemmaboende för ett antal decennier sedan...