Isglass på budgetvis
Till slut går jag upp, efter att ha vänt och vridit på mig i drygt en timme. Det tjänar inte så mycket till att ligga kvar i sängen.
Den stora femkilos vattenmelonen, inhandlad igår till ypperligt extrapris, tronar på arbetsbänken i köket. Jag erinrar mig ett tips i senaste numret av Buffé (nr 6, 2007) och skrider till verket: skär omsorgsfullt skivor av frukten och delar sedan varje skiva i fyra.
In med skivorna i plastpåsar - och därefter in i frysen. Kan man göra isglass på snabbare och bättre sätt?
Pausbild
Måsbesökare i Grado, Italien
Fjorton månader sedan senaste hembesöket - alldeles för länge sedan! Ett spontant infall att besöka hemorten för några dagar, för att tanka in den egna dialekten och givetvis för att träffa släkt och vänner som fortfarande bor kvar.
Veckovistelsen har gått snabbare än väntat och redan i kväll sker återresa söderut.
Nästa vecka kommer rapport från smultronställen i wannabee-Kulturhuvudstaden 2014 med omnejd. Stay tuned!
Halloumisallad
Rå påminner den en hel del om den finska kaffeosten som gnisslar i tänderna när man äter den. Men den saknar helt och hållet likhet med densamma när den steks eller grillas. Jag pratar om Halloumiost, som de senaste åren blivit mäkta populär i Sverige.
Ursprungligen kommer den från Cypern, där den tydligen har nationalrättstatus enligt Fontanas hemsida.
Dessutom är den en värdig ersättare till kött, exempelvis kyckling, som den faktiskt liknar lite i konsistensen när den är tillagad!
De senaste dagarna har varit heta - mycket heta, och inspirationen att laga till något komplicerat har varit lika med noll. I går kväll fick det bli Halloumisallad, som tillagades på följande enkla sätt:
Blanda ihop skuren isbergssallad, bitar av gul och röd paprika, samt kuber av vattenmelon. Lägg upp salladen på en tallrik.
Skär Halloumiosten i stavar. Linda en liten bit bacon runt varje bit om du vill ha mer sälta. Du behöver inte fästa med tandpetare; den "limmas" fast när stavarna väl börjar stekas.
Stek Halloumistavarna i cirka 10 minuter. Vänd dem då och då så att de bryns på åtminstone två sidor. Lägg sedan några bitar på salladen. Droppa gärna över lite citronsaft.
Fler Halloumirecept hittar du här.
Tårtkalas
Meningen är ju att man skall sova i godan ro, och sedan bli väckt av gratulanterna i familjen, men har man nu plötsligt blivit morgonpigg, gäller givetvis inte detta. Då slås de tidigare nämnda melerade upp redan i arla; nu lyckades jag faktiskt ändå somna om och vaknade inte förrän kvart i 9 av att telefonen ringde. Det var modern och systern som lyckönskade ända från Italien!
Efter att ha hämtat den helgtjocka dagstidningen, smög jag mig tillbaka till sängen, där jag i alla fall tänkte befinna mig när de övriga behagade stiga upp. Efter en kvart hördes slammer i köket, och efter ytterligare en stund ljöd den välkända "ja må hon leva" svagt svagt i korridoren utanför sovrummet.
Dörren öppnades och in kom en fyrahövdad skara: en mimande make (svårt med tonsäkerheten), två skönsjungande tonårsdöttrar och en nästan-son, tilltufsad efter en smäll av lokalligister i helgen. Så kärt (vet ni icke-skåningar vad det uttrycket betyder?)!
Sedan blev det utlotsning i uterummet, där hemgjord grädd- och jordgubbstårta, kaffe och presenter väntade. Hettan slog emot mig och jag anade att det skulle bli ännu en varm dag...
Så har ännu ett år lagts till ens rika liv!
Flärd med fläder
Min morgonpigghet har gjort att jag slår upp mina melerade redan vid halv sex på morgonen, oavsett om jag är ledig eller ej. Att ligga och dra mig i sängen ligger inte för mig; istället skuttar jag upp och sätter igång med något trevligt pyssel på morgonkvisten.
Min semesterdag i går, fredag, var inget undantag. Poing! Javisst, halv sex, som vanligt! Tog cykel, plastpåse och sax och rullade iväg till allmänningen bakom huset där blommorna hängde i klasar, färdiga att plockas. Fläder - aaah!
Därefter hem för att tillreda det som jag lärt mig älska i vuxen ålder - fläderblomssaft. Och så lätt att göra!
Fläderblomssaft
30-40 (lusfria!) blomklasar fläderblommor
1 1/2 liter strösocker
50 gram citronsyra eller vinsyra
1 1/2 liter vatten
2 citroner
Lägg fläderblommorna i lätt saltat vatten en liten stund, så flyter eventuella insekter och annat upp till ytan. Skölj sedan blomklasarna i kallt vatten.
Skär de rengjorda citronerna i små skivor. Varva sedan blomklasarna, citronerna och sockret + vin/alt citronsyran i en bunke.
Koka upp vattnet och häll det över blandningen. Täck gärna med en kökshandduk (nyp fast den med klädnypor så blir den inte blöt) och låt blandningen stå:
2 dagar i rumstemperatur
2-3 dagar i kyla
Sila sedan blandningen och häll upp i - som det alltid står i receptböckerna - "väl rengjorda flaskor".
DETTA blir en perfekt present till någon eventuell jubilar. Än en gång är jag glad att jag bor i Skåneland!
Läs mer om fläder här - och här!
Sparrisfrossa!
Det var tänkt att bli en överraskning - och visst blev det det, men lite snöpligt kändes det ändå när M kom hem glad i hågen med vit sparris som han ÄNTLIGEN hittat i Lund! Där satt jag med min lilla hemlighet: väl gömda stora mängder grön och vit sparris i grannens kylskåp, redo att hämtas för att tillagas under kvällen.
Inhandlad i lönndom i trakt nära Sjöbo, fraktad de fyra milen hem, dold i bagageutrymmet, i kylen på jobbet - och till slut alltså hos grannen - allt i akt och mening att överraska totalt!
Visst såg han snopen ut, M, när han lite senare på lördagkvällen serverades än den ena än den andra rätten innehållande delikatesserna (en försenad födelsedagsmiddag). Den envise! Men visst, sparris går att äta mer än en dag, och så fick det även bli!
En inledande drink med grön, smal överdel av sparris, smakfullt nedstucken i drinkglaset. Rå sparris är jättegott - smakar lite som sockerärtor, faktiskt. Till drinken serverades tilltugg på rostade små brödbitar: kokt grön sparris mixad med lite vitlök, rapsolja och aningen örtsalt.
Därefter sparrispaj, kokt vit och grön sparris till enkel ugnsbakad fläskfilé och nypotatis. Mikrad hollandaise - så snabbgjord! Meningen var att jag även skulle överraska med sparrisglass, och jag hade till och med förvällt vit sparris för att köra i min relativt nyligt inköpta beggade glassmaskin. Men nej - orken infann sig inte riktigt efter mitt koncentrerade förberedande ( 1 1/2 tim totalt). Det får helt enkelt bli en annan gång!
Fler artiklar om sparris hittar du här:
Helsingborgs Dagblad
Kristianstadsbladet
Dagens Nyheter
Vi i Villa